Studien omfattar totalt ca 300 vedträn med en sammanlagd torrvikt på drygt 120 kg. Träd-slagen al, alm, asp, björk, ek, lönn, rönn syrén, sälg, äpple, tall och gran ingår i studien. Syrén och äpple utgör udda och inte speciellt vanligt förekommande trädslag för beredning av ved, men togs ändå med i studien p.g.a. dessa trädslags höga densiteter. När det gäller trädslagen alm, ek, tall och gran har även några olika kvaliteter undersökts med avseende på värmevärde.
Den undersökta veden från syrén hade det klart högsta värmevärdet uttryckt i kWh/m3f. För att kunna jämföra de olika trädslagen beräknades värmevärdet vid samma fukthalt i veden. Följande beräknade värden erhölls för kluven ved (gallringsdimension) vid en fukthalt på 20 % i veden:
|
Trädslag
|
kWh/m3f
|
Trädslag
|
kWh/m3f
|
|
Syrén Ek Äpple Rönn Alm Lönn Ek (lite röta) Björk Tall (kådrik ved) Ek (mycket röta) Sälg Alm (lite röta)
|
4 540 3 600 3 180 3 100 3 050 3 010 2 980 2 820 2 580 2 500 2 500 2 380
|
Tall (högre densitet) Gran (högre densitet) Tall (hustimmer) Gran (fast brunröta) Torrgran Asp Al Gran (lägre densitet) Tall (lägre densitet) Tall (lösröta) Alm (mycket röta) Gran (lösröta)
|
2 360 2 320 2 300 2 270 2 230 2 190 2 060 2 080 2 000 1 840 1 720 1 600
|
Den undersökta veden från gran med fast brunröta hade ungefär samma densitet som den friska granveden med den högre densiteten. Det förefaller m.a.o. som om fast brunröta inte försämrar värmevärdet i ved från gran. Vid studien undersöktes också tallved tillverkad av
ca 150 år gammalt hustimmer. Syftet med detta var att försöka få klarhet i huruvida en lång lagringstid försämrar värmevärdet i veden. Resultatet tyder på att så inte är fallet.
En mindre studie genomfördes även på okluvet röjningsvirke, varvid värmevärdet vid 20 % fukthalt beräknades till 2 770 kWh/m3f för björk, 2 440 kWh/m3f för tall och 2 190 kWh/m3f för gran.
Detta är ett uttdrag ur sammanfattningen från en studie av Jan-Erik Liss vid Högskolan Dalarna från 2005.